Utvecklingsbehov för fliseldning på lantbrukslägenheter
(Översättning från Työtehoseura 10, 2002 (653) Maatilojen haketekniikan kehitystarpeet)
Työtehoseuras skogsavdelning har gjort en inventering av
lantbrukslägenheternas flisteknik, utrustning och utvecklingsbehov. Dessutom
har man studerat användningen av helträdsflis och brandsäkerheten vid
fliseldning. Resultaten som presenteras här baserar sig på 253 svar av 437
utskick per post. Undersökningen gjordes under slutet av år 2001. Gårdarnas
årliga flisförbrukning var i medeltal 104 m3 under uppvärmningsperioden
2000/2001. I undersökningen deltog inte de minsta gårdarna.
Gårdarna
använder sig i allt större utsträckning av tjänster från
flisentreprenörer. Hela 42% av gårdarna köper flisningen utifrån, en ökning
från år 1987 då motsvarande tal var 11%. 46% av gårdarna använder sig av
maskinell torkning av flisen, en svag ökning från år 1987. Av de som svarat,
flisade 64% direkt in i förrådet eller i torken för att minska behovet av att
flytta flisen. Hanteringen av flisen är numera mekaniserad, förutom i små
förråd/silon.
Problem vid användning av helträdsflis
Fliseldaren spar tid om han kan använda helträdsflis. 21% av gårdarna använde helträdsflis som
huvudbränsle och en tredjedel av gårdarna använder helträdsflis i någon
form. Över hälften av de som svarat (56%) hade ingen erfarenhet av
helträdsflis, eller deras anläggningar kan inte använda helträdsflis. 16%
anser att det förekommer störningar vid inmatningen och 5% att det förekommer
mycket störningar vid inmatningen då man använder sig av helträdsflis. Ju
större anläggning man hade, desto nöjdare var man med funktionen vid
användning av helträdsflis. I anläggningar under 30kW var endast 13% av de som
svarade nöjda med sina erfarenheter av helträdsflis.
Mögelbildning
Användning av helträdsflis kan öka risken för mögelbildning. Ju mera barr
och löv flisen innehåller, desto större är förekomsten av mögel. 12% av de
som svarade ansåg att mögel var det största problemet vid lagring och
hantering. Även gårdar som använder sig av torkning upplever problem med
mögel.
Utvecklingsbehov
En fjärdedel av gårdarna rapporterade inga problem
under den gångna eldningssäsongen. Följande bild visar de vanligaste problemen
vid fliseldning i stokeranläggningar:
Brandsäkerhet
Finlands försäkringsbolags centralförbund har år 2001 uppgjort anvisningar för
fastbränsleanläggningar. Enligt anvisningar borde det finnas två helt
oberoende system för att hindra att elden sprider sig till inmatningsskruven.
Ett av systemen bör vara ett vattenbaserat system i anslutning till
inmatningen. System med s.k. vaxpropp godkänns inte som egentligt
släckningssystem, men det kan användas för extra säkerhet. En femtedel av
gårdarna hade inget system för att hindra bränder i inmatningsskruven. Av de
minsta anläggningarna (< 0,5m3 behållare) saknade 65% släckningssystem
för inmatningssystemet. Även gamla system saknar ofta brandskydd för
inmatningen. I de silos/behållare som uppfyller kraven finns
temperaturkontroll, alarm för låg bränslenivå och för öppet lock samt
dessutom en släckningsmöjlighet.
En femtedel av gårdarna hade haft en brand i
inmatningsystemet under det senaste året. Bränder förekom sällan (7%) i
anläggningar där flisen "faller" från en skruv till den andra och
inte alls i anläggningar försedda med en mekanisk ventil för inmatningen. I
små anläggningar hade bränder förekommit någon gång i hela 42% av fallen.
Bristfälligt tätade bränslebehållare ökar risken för bränder.
Allmänt
Fliseldning anses som ett ekonomiskt alternativ för uppvärmning på
landsbygden då man har stora fastigheter som skall värmas. Tekniken har
förbättrat, men det finns ännu utrymme för en hel del utvecklingsarbete.